Hopp!
Det tydligaste vårtecknet som finns;
Enligt Filip så kommer jag när som helst trilla av och dö.
Enligt Filip så kommer jag när som helst trilla av och dö.
Goda gärningar
Under föregående lördagkväll hände det en del tokiga saker. Tyvärr var det alldeles för länge sen för att jag ska komma ihåg några roliga detaljer.
Däremot gjorde jag en god gärning i måndags och satt modell åt en makeupstuderande tjej vid namn Mari (som förövrigt har världens skönaste dialekt och rolig förkärlek till hockey). Dagen till ära var det specialeffekter som skulle sminkas och jag fick en läcker brännskada sminkad på armen. Hon var noga att kolla med mig innan att jag "tålde blod", flertalet modeller hade tydligen svimmat tidigare. På bilden nedan är den halvklar, det blev mycket mer blodogt och fint sen :)
Nästa goda gärning blev i onsdags då jag och Jenny serverade på Jennys mormors bridge party. 50 glupska penisonärer infann sig och tyckte att vi var sååååå söta. Dom hade så rätt så. Vi var inställsamma, städade och snälla. Gick därfrån lite rikade och med ett par vinflaskor.
I går var det dags igen. Satt ännu en gång modell och blev sminkad till Marilyn Monroe. Jag hade haft stora problem att ta mig själv seriöst om jag levt på 60-talet med dom sminkningarna. Hur som helst tvingade Mari ut mig till en park för att ta foton. Vet inte hur dom blev, och jag tror faktiskt inte att jag vill veta för den delen heller.
Senare på kvällen träffade jag Peter, Filip och Leo + lite folk jag inte vet vilka dom var. Det var riktigt trevligt :)
Nu måste jag ut och skutta lite på studsmattan.
Däremot gjorde jag en god gärning i måndags och satt modell åt en makeupstuderande tjej vid namn Mari (som förövrigt har världens skönaste dialekt och rolig förkärlek till hockey). Dagen till ära var det specialeffekter som skulle sminkas och jag fick en läcker brännskada sminkad på armen. Hon var noga att kolla med mig innan att jag "tålde blod", flertalet modeller hade tydligen svimmat tidigare. På bilden nedan är den halvklar, det blev mycket mer blodogt och fint sen :)
Nästa goda gärning blev i onsdags då jag och Jenny serverade på Jennys mormors bridge party. 50 glupska penisonärer infann sig och tyckte att vi var sååååå söta. Dom hade så rätt så. Vi var inställsamma, städade och snälla. Gick därfrån lite rikade och med ett par vinflaskor.
I går var det dags igen. Satt ännu en gång modell och blev sminkad till Marilyn Monroe. Jag hade haft stora problem att ta mig själv seriöst om jag levt på 60-talet med dom sminkningarna. Hur som helst tvingade Mari ut mig till en park för att ta foton. Vet inte hur dom blev, och jag tror faktiskt inte att jag vill veta för den delen heller.
Senare på kvällen träffade jag Peter, Filip och Leo + lite folk jag inte vet vilka dom var. Det var riktigt trevligt :)
Nu måste jag ut och skutta lite på studsmattan.
Shoplifting bag
För ett par dagar sen gjorde jag ett fantastiskt fynd, en sötsöt liten gucciväska. Idag visade det sig dock, på ett lustigt sätt, att skenet bedrar även då det gäller söta små väskor...
Jag och Jenny var på skojakt och hade plöjt igenom sergelgångens alla skoaffärer när vi bestämde oss för att gå igenom HM på vägen upp till hamngatan. Efter några vändor bland accesoarerna gick vi därifrån glatt planerandes vilka gräsliga färger på lacost-pikéer vi skulle lura Martin att köpa. Ungefär då skulle jag ta upp min mobil från väskan men såg till min förskräckelse att ett par gigantiska, guloranga, glittriga och hädiskt fula solglasögon fastnat i G:et på dragkedjan. Min väska hade alltså snattat från HM.
Först tänkte jag gå tillbaka med dem, men jag ångrade mig. Dom var så fula så HM hade aldrig fått dom sålda i alla fall. Dessutom hade det känts så fånigt att försöka förklara det där. Jenny insisterade på att få sätta på sig dom och spatserade sen glatt hamngatan ner med dem. Hon såg ut som en orange fluga. Förstår att hon tyckte det va bra, inte ens Martin hade känt igen henne, men jag som fick gå där brevid utan glasögon skämdes.
Nästa gång min väska hittar på olagligheter så hoppas jag på att den hittar något snyggare att snatta.
Jag och Jenny var på skojakt och hade plöjt igenom sergelgångens alla skoaffärer när vi bestämde oss för att gå igenom HM på vägen upp till hamngatan. Efter några vändor bland accesoarerna gick vi därifrån glatt planerandes vilka gräsliga färger på lacost-pikéer vi skulle lura Martin att köpa. Ungefär då skulle jag ta upp min mobil från väskan men såg till min förskräckelse att ett par gigantiska, guloranga, glittriga och hädiskt fula solglasögon fastnat i G:et på dragkedjan. Min väska hade alltså snattat från HM.
Först tänkte jag gå tillbaka med dem, men jag ångrade mig. Dom var så fula så HM hade aldrig fått dom sålda i alla fall. Dessutom hade det känts så fånigt att försöka förklara det där. Jenny insisterade på att få sätta på sig dom och spatserade sen glatt hamngatan ner med dem. Hon såg ut som en orange fluga. Förstår att hon tyckte det va bra, inte ens Martin hade känt igen henne, men jag som fick gå där brevid utan glasögon skämdes.
Nästa gång min väska hittar på olagligheter så hoppas jag på att den hittar något snyggare att snatta.
Det blir aldrig som man tänkt sig.
Det som skulle bli en avslappnad och lugn tjejkväll på en mysig bar blev inte det. Händelseutvecklingen följer här:
1. Bettan plockar upp mig och jenny efter att jag fått 20 min på mig att vakna ur min sömngångarstatus, duscha, sminka mig och hitta kläder.
2. Vi åker in till stan för att "snacka och dricka vin" i bettans systers lägenhet. Det gör vi och planen är att bettan och syster (som inte är där än) ska till caféet och jenny och jag ska till baren för att möta upp ett par till tjejer.
3. Tiden gick väldigt fort och helt plötsligt var klockan så mycket att det var värdelöst att gå till baren som stängde 1. De två virrhjärnorna vi skulle träffa hade vi dessutom ingen aning om var de var. Så gissa vad som hände?
4. På Caféet blev vi välkomnade av trion filip, peter och jimmy som förgäves själva försökte få igång dansgolvet. Jag tror i alla fall att det var vad de gjorde.
5. Efter ett tag, då vi hunnit fnittra lite åt "dansande" kostymnissar som för länge sen passerat bäst-före-datum, började dock dansgolvet arta sig och det blev riktigt kul.
6. Från ingenstanns dök Jessica upp och såg bortkommen men lycklig ut som vanligt. Hon sa något, som jag inte har en aning om vad det var, men jag nickade, skrek ja och försökte se ut som att jag hört. Hon frågade säkert om jag ville skriva hennes labbrapporter. Hittade också Louise, jättesöt var hon. Hon påstog att hon hade med sig Freddy, men jag vet inte vad jag ska tro om den saken, henne såg vi inte röken av.
7. När vi började dra oss hemmåt visade min stegräknare på mobilen 9999 steg, sen klockan 12. Det måste betyda att man dansat tillräckligt.
För att summera det hela; Caféet är som en magnet. Var man än börjar så hamnar man där tillslut.
Why?
Då det ändå blivit något av mitt signum att publicera värdelösa inlägg, så kommer nu ännu ett. Det kommer att handla om tamagotchis.
Min lillastyster har nämligen nu införskaffat sin tredje. Det är inte för att hennes två tidigare gått sönder, utan för att man numera kan få dom små "husdjuren" att umgås med varandra. Det är till och med så att dom mår dåligt om dom inte får träffa sina kamrater. Smart.
Facinerad är jag över att detta i princip är den enda skillnaden från "min tids" tamagotchis. Samma dassiga skärm och störande piiiip när djuren kissat/behöver mat/vill leka. Frågan är vad man såg hos dom där? Åtskilliga gånger blev jag som 10 åring väckt mitt i natten av mitt "ägg" som för övrigt var en katt (det stog så i bruksanvisningen iaf, men ärligt talat så syntes det ingen skillnad på den och brorsans dinousarie). Dessutom var de förmodligen lärarnas största mardröm.
Nä, bättre blev det när Furbiesarna kom! Dom var lurviga och söta. Jag hade två, en stor och en liten. Men trots att de skrattade förläget när de råkade rapa och att de kunde leka både kurragömma och följa john, så var de ju inte sådär jätteroliga. Bägge mina gick tragiska öden till mötes. Den stora, som hade stort lurvigt hår, blev utspökad till hårdrockare och fick piercingar överallt. Den lilla rosa blev "förkyld" och nös bara så fort man "väckte" den. Henne "dissekerade" jag till förmån för mitt tekniska kunnande.
Skaffa hund istället. Mycket bättre!
Min lillastyster har nämligen nu införskaffat sin tredje. Det är inte för att hennes två tidigare gått sönder, utan för att man numera kan få dom små "husdjuren" att umgås med varandra. Det är till och med så att dom mår dåligt om dom inte får träffa sina kamrater. Smart.
Facinerad är jag över att detta i princip är den enda skillnaden från "min tids" tamagotchis. Samma dassiga skärm och störande piiiip när djuren kissat/behöver mat/vill leka. Frågan är vad man såg hos dom där? Åtskilliga gånger blev jag som 10 åring väckt mitt i natten av mitt "ägg" som för övrigt var en katt (det stog så i bruksanvisningen iaf, men ärligt talat så syntes det ingen skillnad på den och brorsans dinousarie). Dessutom var de förmodligen lärarnas största mardröm.
Nä, bättre blev det när Furbiesarna kom! Dom var lurviga och söta. Jag hade två, en stor och en liten. Men trots att de skrattade förläget när de råkade rapa och att de kunde leka både kurragömma och följa john, så var de ju inte sådär jätteroliga. Bägge mina gick tragiska öden till mötes. Den stora, som hade stort lurvigt hår, blev utspökad till hårdrockare och fick piercingar överallt. Den lilla rosa blev "förkyld" och nös bara så fort man "väckte" den. Henne "dissekerade" jag till förmån för mitt tekniska kunnande.
Skaffa hund istället. Mycket bättre!
Bo och Barbie
Jag är fortfarande inte frisk, vilket är både suspekt och oroväckande, så jag spenderar en stor del av min tid sovandes. Ljusglimtarna i vardagen är fotolektionerna som tyvärr inte blir så många. Bo har extremt dålig närvaro (han om någon förtjänar ett snart-drar-vi-in-ditt-studiebidrag-mail).
Men förra veckan lyckades vi få en lektion och då hade vi fotat teman. Det var jättekul och min mest lyckade bild var på Barbie. Den la Bo lustigt nog upp på skolans förstasidan. Kan tycka att den kanske inte gör sig jättebra där, men fin är den :)
Har börjat samla alla bilder på på en och samma sida, den finns här. Snar kommer det upp några söta bilder på syrran som jag tog idag också!
Men förra veckan lyckades vi få en lektion och då hade vi fotat teman. Det var jättekul och min mest lyckade bild var på Barbie. Den la Bo lustigt nog upp på skolans förstasidan. Kan tycka att den kanske inte gör sig jättebra där, men fin är den :)
Har börjat samla alla bilder på på en och samma sida, den finns här. Snar kommer det upp några söta bilder på syrran som jag tog idag också!
Joe Labero
Gårdagen blev tillslut en ganska intressant dag. Den började dock som vanligt med fotokurs 8.30 på morgonen i Flickskolans konferensrum med Bo. Myspys! Vi tittade på alla fina bilder vi tagit under lovet med teman som färgrikt, svartvitt, detaljrik form och vinter.
Sen var det historia. Jag var vaken till det att vi fick våra prov tillbaka, därefter tappade jag helt och hållet intresset och började tänka på annat. Kemilektionen med LingLing hoppade jag helt och hållet över till förmån för mina mattestudier. Så var det tänkt i alla fall, men istället spenderade jag de två följande timmarna med att klistra toppar på mina naglar.
Fram emot middagstid åkte jag in till stan för att träffa resten av styrelsen på Hamburger Börs. Hur jag hamnade i den styrelsen är högst oklart, speciellt med tanke på att jag satt i valberedningen och därmed borde kunnat stoppa ett inval av mig själv. Men nej.
Hur som helst blev det en dundermiddag och jag hade jättetrevligt trots att medelåldern låg någon stans runt 40 och jag nog var ungefär 14-15 år yngre än den näst yngsta personen. Efter maten var det dags att inta platser för att se premiären av Joe Laberos nya show. Fantastiskt och frustrerande. Han är nog lite av min nya idol. Men samtidigt inte, jag stör mig på honom och alla hans skumma trick. Hur kan man egentligen gilla någon som bara luras?
Sen var det historia. Jag var vaken till det att vi fick våra prov tillbaka, därefter tappade jag helt och hållet intresset och började tänka på annat. Kemilektionen med LingLing hoppade jag helt och hållet över till förmån för mina mattestudier. Så var det tänkt i alla fall, men istället spenderade jag de två följande timmarna med att klistra toppar på mina naglar.
Fram emot middagstid åkte jag in till stan för att träffa resten av styrelsen på Hamburger Börs. Hur jag hamnade i den styrelsen är högst oklart, speciellt med tanke på att jag satt i valberedningen och därmed borde kunnat stoppa ett inval av mig själv. Men nej.
Hur som helst blev det en dundermiddag och jag hade jättetrevligt trots att medelåldern låg någon stans runt 40 och jag nog var ungefär 14-15 år yngre än den näst yngsta personen. Efter maten var det dags att inta platser för att se premiären av Joe Laberos nya show. Fantastiskt och frustrerande. Han är nog lite av min nya idol. Men samtidigt inte, jag stör mig på honom och alla hans skumma trick. Hur kan man egentligen gilla någon som bara luras?
Giraffporr och mattjuvar
Hej bloggen.
Jag är en dålig, dålig bloggerska. Men här kommer en kort sammanfattning av de svunna dagarna.
Söndag-Tisdag:
Spenderade all min vakna tid på gymmet med fantastisk lägerverksamhet. Jag kommer bli så rik!
Onsdag:
Förmiddagen på gymmet, en timme på mörbybadet och därav 25 minuter i ett solarium (alldeles för lång tid för min vinterbleka hud (lycklig för att jag kom ihåg att packa bra smink)). Halvvägs till tunnelbanan kom jag på att jag inte längre hade mina hemnycklar i handen (vilket jag haft när jag gick ut från omklädningsrummet). Rätt så frustrerad gick jag tillbaka och letade typ överallt. Bland skorna, i omklädningsrummet och till och med i det skåp som jag haft (där satt skåpnyckeln kvar, dock reflekterade jag inte över det då). Utan resultat var jag på väg därifrån när jag råkade titta ner i skålen där man lämnar skåpsnycklar. DÄR hade jag slängt ner min hemnyckel. Kan det vara så att jag personifierar ordet "disträ"?
Senare var det dags att åka in till Mikael för att inta lämplig mängd dricka innan våran planerade salsakväll. Vi hade rätt kul och var redigt nervösa. Tyvärr visade det sig vara enormt folktomt på salsaklubben, i vanlig ordning blev det Caféet istället. Där lyckades Mikael hitta ett ragg, så helt plötsligt var jag solo. Men precis som Elin redan konstaterat så är det inte så himla farligt. Träffade Jossan och Johanna + kompisar som var ursöta som vanligt, hittade även min kära akrobatikvän Maja på dansgolvet.
Torsdag:
Utbildningsdag med Mange på jobbet 9.00 (jag hade dock missuppfattat tiden och var på plats 8.30, spenderade halvtimmen sovandes på en tjockmatta). Jag var enormt bakis, om inte fortfarande en aning full. Huuur kul är det inte då med 13 olika uppvärmningslekar, lite volter på plint och bomövningar. Urk. Men jag vaknade till vid lunch och fick en massa extraenergi. Vid halv 5 var dock samtliga mörbultade och jag sov gott den kvällen.
Fredag:
Relax-dag/festkväll med jobbet. Jag och min träningsvärk kom dit vid 11 tiden och blev serverad ett glas champagne. Inte helt fel, men aningens tidigt. Körde lite meditation, yoga, avslappningsövningar och liknande några timmar och därefter var det dags för lunch och vin (än en gång suspekt tidigt). Efter nyttiga lunchen fick vi testa på magdans och fick massage. Underbart!
Sen kom dock lekarna. Otroligt ocharmiga och riktigt jävliga med tanke på att dom flesta redan började bli lite glada i hatten. Fick blåsa ballonger tills dom sprack i ansiktet på oss, köra norsk fylla, balanslekar och annat kul. Höjdpunkten var dock när Maria och Mailn möttes i "halsa en öl med två tamponger i kinderna". Hejdlöst kul.
Vid middagsdags kom en riktigt skillad sushikock och fixade mat åt oss. Jag har svårt för det där med rå fisk sen jag blev tvungen att testa sushi för första gången, klockan 5 på morgonen, i Japan efter ett besök på fiskmarknaden (mina sandaler luktar fortfarande fisk). Men det funkade ändå! Massor med goda icke-rå-fisk-alternativ.
Linn snodde hem öl, Tove showade med en stång iklädd giraffmask, Magnus spännde musklerna och Jenny var kortast.
Myspys! Linn dansar magdans Mrs Chef dansar...
Lördag:
Min hosta var fruktansvärd och jag bestämde mig snabbt för att inte göra något alls av dagen. Var på släktkalas hos farmor för att träffa min nya kusin, men mer än så blev det inte.
Måndag:
Hostan är fortfarande skitäcklig, men jag pallade mig till skolan i alla fall. Det kunde jag dock struntat i för allvarligt talat så gjorde jag ingenting där. Roger sa själv att labben "doesn't require much brain activity" och på Helenas historialektion sov de flesta (se bild nedan). Käre rektor Bo (våran lärare i foto) dök inte ens upp till sin egen lektion. Dåligt!
Jobbade därefter 5 härliga timmar på gymmet. Timmarna och personalen var som den brukar. Linn snodde mat från jobbet, Carro (med inneboende bäbis) gick och suktade efter chokladbollarna i kylen, Tove var stressad och Therese var Therese.
Fredrik: -Jag kallar posen "överraskad men glad"
Jag är en dålig, dålig bloggerska. Men här kommer en kort sammanfattning av de svunna dagarna.
Söndag-Tisdag:
Spenderade all min vakna tid på gymmet med fantastisk lägerverksamhet. Jag kommer bli så rik!
Onsdag:
Förmiddagen på gymmet, en timme på mörbybadet och därav 25 minuter i ett solarium (alldeles för lång tid för min vinterbleka hud (lycklig för att jag kom ihåg att packa bra smink)). Halvvägs till tunnelbanan kom jag på att jag inte längre hade mina hemnycklar i handen (vilket jag haft när jag gick ut från omklädningsrummet). Rätt så frustrerad gick jag tillbaka och letade typ överallt. Bland skorna, i omklädningsrummet och till och med i det skåp som jag haft (där satt skåpnyckeln kvar, dock reflekterade jag inte över det då). Utan resultat var jag på väg därifrån när jag råkade titta ner i skålen där man lämnar skåpsnycklar. DÄR hade jag slängt ner min hemnyckel. Kan det vara så att jag personifierar ordet "disträ"?
Senare var det dags att åka in till Mikael för att inta lämplig mängd dricka innan våran planerade salsakväll. Vi hade rätt kul och var redigt nervösa. Tyvärr visade det sig vara enormt folktomt på salsaklubben, i vanlig ordning blev det Caféet istället. Där lyckades Mikael hitta ett ragg, så helt plötsligt var jag solo. Men precis som Elin redan konstaterat så är det inte så himla farligt. Träffade Jossan och Johanna + kompisar som var ursöta som vanligt, hittade även min kära akrobatikvän Maja på dansgolvet.
Torsdag:
Utbildningsdag med Mange på jobbet 9.00 (jag hade dock missuppfattat tiden och var på plats 8.30, spenderade halvtimmen sovandes på en tjockmatta). Jag var enormt bakis, om inte fortfarande en aning full. Huuur kul är det inte då med 13 olika uppvärmningslekar, lite volter på plint och bomövningar. Urk. Men jag vaknade till vid lunch och fick en massa extraenergi. Vid halv 5 var dock samtliga mörbultade och jag sov gott den kvällen.
Fredag:
Relax-dag/festkväll med jobbet. Jag och min träningsvärk kom dit vid 11 tiden och blev serverad ett glas champagne. Inte helt fel, men aningens tidigt. Körde lite meditation, yoga, avslappningsövningar och liknande några timmar och därefter var det dags för lunch och vin (än en gång suspekt tidigt). Efter nyttiga lunchen fick vi testa på magdans och fick massage. Underbart!
Sen kom dock lekarna. Otroligt ocharmiga och riktigt jävliga med tanke på att dom flesta redan började bli lite glada i hatten. Fick blåsa ballonger tills dom sprack i ansiktet på oss, köra norsk fylla, balanslekar och annat kul. Höjdpunkten var dock när Maria och Mailn möttes i "halsa en öl med två tamponger i kinderna". Hejdlöst kul.
Vid middagsdags kom en riktigt skillad sushikock och fixade mat åt oss. Jag har svårt för det där med rå fisk sen jag blev tvungen att testa sushi för första gången, klockan 5 på morgonen, i Japan efter ett besök på fiskmarknaden (mina sandaler luktar fortfarande fisk). Men det funkade ändå! Massor med goda icke-rå-fisk-alternativ.
Linn snodde hem öl, Tove showade med en stång iklädd giraffmask, Magnus spännde musklerna och Jenny var kortast.
Myspys! Linn dansar magdans Mrs Chef dansar...
Ballonglek Spännins-Mange Sushi!
Malin halsar öl med tamponger i kinderna..
Lördag:
Min hosta var fruktansvärd och jag bestämde mig snabbt för att inte göra något alls av dagen. Var på släktkalas hos farmor för att träffa min nya kusin, men mer än så blev det inte.
Måndag:
Hostan är fortfarande skitäcklig, men jag pallade mig till skolan i alla fall. Det kunde jag dock struntat i för allvarligt talat så gjorde jag ingenting där. Roger sa själv att labben "doesn't require much brain activity" och på Helenas historialektion sov de flesta (se bild nedan). Käre rektor Bo (våran lärare i foto) dök inte ens upp till sin egen lektion. Dåligt!
Amanda som är söt när hon sover.
Jobbade därefter 5 härliga timmar på gymmet. Timmarna och personalen var som den brukar. Linn snodde mat från jobbet, Carro (med inneboende bäbis) gick och suktade efter chokladbollarna i kylen, Tove var stressad och Therese var Therese.