V-i-k-t-i-g!
Nejdå, jag bara skojar. Men en hel del utgångar blev det. På torsdagen träffade jag uuunderbara killarna Broström, DJ Fifi och Fredrik utanför Sturehof efter att Sofie fått en bitchfit, hävdat att hon hatade sturecompagniet, stormat ut från stället, dragit mig med sig och sen försvunnit. Blev lite "alternativ" dans på o-baren och sen en rätt skum efterfest hos Axel (Alex?). Genom ett en och en halv timmes långt telefonsamtal var även Wille med på efterfesten..
På lördagen lyckades jag med en fuling. Efter stoooor påskmiddag/förfest hos Martin begav vi oss ner mot stures. Jag kom ifrån dom andra och skulle in på V själv. Stog dock inte på listan och hade inte heller lust att vänta på att dom skulle palla sig ner för att få in mig. Så jag drog en vals och låtsades vara aaaningen viktigare än jag är.
- Hej!
- Hej, hur va ditt namn?
- Eh, URSÄKTA?! (försökte se förnärmad ut)
- Oj! Nämen förlåt, jag känner igen dig. Det är lugnt.
Haaha. Sucker.
Framtidens debatt-drottning
- Hej pappa! Var är du?
- Hemma.
- Jahaaa, du ska inte upp en sväng till Mörby snart?
- Nej.
- Nämen snälla?
- Men ta bussen Sandra!
- Det gjorde jag ju igår!?
- Jaha. Jaja, när är du där då?
You just have to love him.
Jag och vädergudarna
Vårsolen lyste stark i söndags och jag satte upp studsmattan. Valde man rätt dag eller?
..and you live alone I suppose?
Kris, den ena utbytesstudenten, pratade otroligt bra svenska för att ha varit i sverige i bara 6 månader. Den andra, Sandra, hade bott i Skåne i 6 månader och lät följdaktligen som att hon hade talfel. Själva grammatiken och orden hade hon däremot stenkoll på. Imponerande! Sen va klockan helt plötsligt 1 så då drog vi oss ner mot stureplan och hade ett par roliga timmar på Sturecompagnet.
Man skulle kunna säga att kvällens genomgående tema var utlänningar. Först blev en utlänning ordentligt dissad av en av våra medhavda utlänningar. Sen blev vi raggade på som grupp av några engelsmän, vilka påstog att alla engelska kvinnor är lönfeta men att svenska tjejer är genomgående snygga. Kan inte mer än hålla med.
Därefter blev blev vi återligen inbjudna till att spendera sommaren på sydligare breddgrader. Den här gången kom erbjudandet från ett gäng spanjorer som ville att vi skulle komma och festa i ett av deras hus på Ibiza. Tidigare har vi blivit bjudna till Italien av "Freddy" som gång på gång bedyrade "I live ALONE!!". Därför var det dräpande roligt när Jenny med ordentlig skepsism sa "...and i suppose you live alone?". Den stackars spanjoren såg utterst förvirrad ut.
Väl ute på stureplan igen kom Karin dragandes på en dubbelt så lång halv-finsk man. Honom dumpade vi dock.
Enligt egen utsago lyckades Jenny med följande kommentar på vägen hem;
Kille: - Ey, hur länge har du öppet?
Jenny: - Dygnet runt, men bara för medlemmar.
Det var Jennys kväll helt enkelt!
Kris och Sandra fattade inte grejen, men blev fotade :D
Jenny la dock benen på ryggen så fort fotografen närmade sig. Haha.
Kund "Abul" - full?
Jag och Erica fick detta kryptiska meddelande på en kvittoredovisning för ett par dagar sen. När jag utläste "kuuundabulfuul?" började Erica skratta, beskyllde mig för att vara dålig och försökte själv uttala ordet. Hennes försök var dock lika patetiskt som mitt. Ha!
Vad ordet betydde? Enligt Annica, men flera års erfarenhet av att tyda liknande kråkor, står det "kundaktivitet". Yäh rajt.
BraveBraveBravo!!
Gårdagens skrattkramper utlöstes av min bror Erics berättelse om den "mailmobbing" som i skrivande stund pågår på Danderyds Gymnasium. Ett förträffligt exempel på hur det går när vuxna blandar sig i saker de inte förstår.
I samband med studier kring människans evolution skickades följande mailkedja runt till hela Natur-Idrott klassen, inklusive lärarna:
Från: Filip (elev)
Jag kan berätta att efter nogranna beräkningar har jag kommit fram till att det finns endast en överlevande individ av den ökända människoapan homo sagenius (en elev i klassen heter Sagen). Denna individ har bosatt sig i Vallentuna dit han har anpassat sig mycket bra. Alla andra av hans art dog ut under istiden då de frös ihjäl. Dock så var denna individ anpassad till detta kyliga klimat efter att en mutation orsakat pälsbeväxtning. Homo sapiens och homo sagenius är ganska lika, men just hjärnstorleken skiljer oss åt. Homo sagenius hjärna kan jämföras med en fisks, väldigt liten. Han är nära släkt med de s.k "norrlänningarna" som bor i norra delen utav landet. Om du träffar denna varelse så var bara tyst, eftersom han inte kommer att förstå vad du säger.
Från: SAGEN
Kan det verkligen vara så att han bor ute i Vallentuna? jag bor där men har då aldrig sett han. Men det är klart han kanske gömmer sig. Men vad jag undrar är hur du kom fram till dessa beräkningar, de måste du ha gjort genom att levt som han i flera årtusanden, ojj det kanske är du som är denna homo sagenius?!
Det skulle kunna tyckas relativt uppenbart att personen som i detta fall utpekats som Apa inte tagit speciellt illa vid sig. Lärarna i klassen var dock av annan åsikt och skickade mailet vidare till rektorn, vilket i sin tur ledde till att den stackars pojken (Filip) i "möte" med Rektorn fick erkänna att det var extremt onödigt och dumt gjort.
Väl utom räckhåll från Rektor Håkans kontor skickades dock inom kort följande varnande mail ut, till hela klassen och lärarna.
Från: Filip
Hej alla elever i NIH06!
Jag vill härmed meddela att skolmailen inte längre är säker att yttra sig på. Gårdagens incidenter, som ledde till ett förhör med rektor Håkan, föranleder detta besked. Om ni önskar yttra er om, inom skolmailens ramar, olämpligheter rekomenderar jag att ni vänder er till den klassiska modellen hotmail. Skolmailen skall användas med omdöme och personliga påhopp får absolut inte förekomma, även om denna person inte tar illa upp. Personer får inte omvandlas till subjektet "det", utan måste bibehålla dess naturliga form "du". Om detta skulle inträffa innebär det att du själv blir ett subjekt, samtidigt som det blir ett objekt, fast då är inte längre subjektet ett objekt i sammanhanget. Detta kan lätt missuppfattas, men rektor Håkan kan säkert svara på dina frågor. Mailen är inte säker!
MVH Filip och Victor
Här skulle historien kunna haft sitt slut, men skojigt nog har den inte det! "Någon" råkade nämligen hitta en sida som möjliggjorde mailutskick från valfri avsändare. Följande mail skickades alltså ut från Danderyds Gymnasiums Forskningsenhet.
Från: [email protected]
Hej!Det har gått en tid nu sedan teorier om en viss art, nämligen homo sagenius, blev känd. Denna teori var inte helt genomarbetad och hade vissa falluckor som man kunde ramla ner i, vilket en viss Håkan Bråkan, Alexandra och Elin (Rektor + klassens lärare) lyckades göra, mycket olyckligt för deras del. Som en vis man en gång sa: \"Man ska inte stoppa fingrarna i syltburken om man inte har något där att göra\" eller som en annan vis man sa: \"Man ska inte kasta sten på någon som sitter i glashus för då kan den som sitter i glashuset kasta sten tillbaks\". Det är precis var som skett i nuläget. Jag har själv besökt homo sagenius boplats och lyckats få med mig lite spillning som analyserats. Det visade sig att det är en egen art, homo sagenius existerar. Jag vill härmed slå ner all kritik som projektet har fått utstå.
Håkan Bråkan, Elin D, Alexandra R: Håll fingrarna borta från syltburken i fortsättningen.
Efter detta mail blev Filip och hans mamma kallade till rektorn. Där möttes de inte bara av Håkan, utan även skolans kurator, skolsköterska och klassföreståndarna. Filip blånekade till att han skickat ut mailet och spelade dessutom in hela förhöret. Iskallt! Ska göra mitt bästa för att komma över inspelningen. Enligt uppgift tabbar sig Rektor Håkan och säger "...den här pojken Sagenius, åh nej, oj, jag menar SAGEN!!". Obetalbart.
Efter mötet får hela klassen ett mail från "Rektor Håkans mailadress":
Från: Håkan bråkan
Hej berörda parter i detta mål(ni vet vilka ni är)
Jag har i skrivande stund kommit underfund med hur dumdristig jag varit! Jag har personligen blundat för den evolution som ständigt pågår på vår allas älskade moder jord. Jag har med andra ord blundat för den nya arten homo saagenius och på så vis även svikit mig själv som hela människosläktet. Detta är givetis oförlåtligt men skulle jag möjligtvis som återgäld kunna få bjuda upptäckarna på något ätbart i kafeterian(givetvis till en överkomlig summa) som ett tecken på min välvilja? Mina tassar är nu borta från syltburken..
Håkan Bråkan
Filip svarar till Håkan, och cc:ar hela klassen:
Från Filip:
Jag tar en kaffe och en bulle tack!
Hemlis
Sen jag började på det här jobbet i slutet av juli har jag haft en stark urge att göra kullerbyttor på våran långa matta i "korridoren". Eftersom både våran personalchef och VDn är bortresta idag så passade jag på. Crazy va?
Inte helt seriöst
Man såg avsmaken i hennes blick och sarkasmen var allt annat än mild när hon sa "snygg outfit sandra..". Jag lät mig dock inte slås ner av det påhoppet utan förklarade att jag faktiskt hade en tanke med det fula linnet. Fast när jag lite senare sminkade Sofie och hon upprört konstaterade att hon inte kunde dra blicken ifrån min urringning kände jag att det va dags att byta. Det känns väldigt bra i efterhand, med tanke på att hon vid läggdags informerade mig om att vi skulle sova "så nära varandra som möjligt". (Av det uttalandet blev jag lite chockad och gav henne en sne blick. Då la hon till "Eh ja, så att täcket räcker alltså.")
Efter sminkandet åkte vi innåt stan och träffade min uuunderbara jobbarkompis Karin på vägen. Drack en del Cava på Nada (som vi alla vid det här laget vet att Sofie gillar) och disskuterade allt mellan Karins Okidok-ragg och USA-sommaren, till Müllers medfödda bitchighet.
Kvällen fortsatte sen på East där vi inte kände en själ. Vi gillar dock en av vakterna där. A lot.
Att inte tänka innan man talar*2
L-J: - På tunnelbanan i morse va chauffören så jävla skön!
S: - Jasså?
L-J: - Jaa, vi satt på ett sånt där gammalt tåg du vet?
S: - Japp
L-J: - Ja, och på dom får man ju säga stationerna själv..
S: - Haha va?! Sitter du och säger "Nästa Mörby" för dig själv på sånna tåg?
Lite geeky
Att jag gick med på detta något udda fredagsnöje, beror på att jag ändå inte skulle kunna festa ikväll. För imorgonbitti ska jag agera privat-mattelärare. Med andra ord har jag lyckats klämma in två av de nördigaste sakerna man kan ägna sig åt, barnvakt och privatlärare, inom loppet av 15 timmar.
Jag har dock kommit på att det eventuellt inte är så dumt att spendera tid med Lina. När hon blir 18 om några år kommer hon nämligen va skyldig mig en massa hangout-tid. Eftersom alla mina kompisar, by the looks of it, kommer att vara gifta och ha barn då kan jag tvinga henne att ta med mig ut på krogen. Wonderful. En 27 åring som går ut med sina 18 åriga kompisar är om något ännu mer deprimerande än det jag ska ägna helgen åt.