6 mojitos!


Snartsnartsnart är det dags för after work. Inte med vilket sällskap som helst heller! Hela team24 (jag, jenny, jenny, sofie och sofie) + Olivia kommer.

Inte sett Ollie på evigheter. Medan vi andra har vuxit till oss och börjat jobba går hon nämligen kvar på gymnasiet fortfarande och lallar runt. Jag är lite avundsjuk. Trean var underbar och skitungen får uppleva den två gånger. Hur som helst, det ska bli jättemysigt även om jag förmodligen kommer somna på bardisken samma stund jag börjar sippa på min mojito.

Jag var vaken till fyra inatt och allt är mammas fel. När jag kom hem igår vid tio, efter en lång arbetsdag och 4 timmar på web-kursen, tvingar mamma mig att delta i det hon påstår är en "tjejkväll". Med andra ord, syrran, mamma och jag drack kaffe, åt choklad och kollade på en sjukt dålig film med Lindsay Lohan.





Är du ett hemsläp?


Printa ut det här och ha i partyväskan. Nästa gång du är på bortamatch kan du poängsätta dig själv på vägen hem nästa morgon.

Du får hemsläps-poäng om du:
1. varit på bortamatch (2 p)
2. fortfarande vinglar när du kl 12 kliver på bussen/tunnelbanan (1 p)
3. har kudd-avtryck på ena kinden, men inte orkar göra något åt det (2 p)
4. satt upp håret i en "Wilma Flintstone-knut" eftersom det luktar rök och dessutom frångått föregående kvälls frisyr och istället liknar ett kråkbo (1 p)
5. har snott/lånat ett par för stora mjukisbrallor (2 p)
6. stoppat in klänningen i mjukisbyxorna (2 p)
7. har matchat mjukisarna med stilettklackarna från igår (2 p)
8. bär hem resten av kläderna i en skrynklig ica-kasse (2 p)
9. fortfarande har kvar gårdagens smink, dock nerhasat 2-3 cm (1 p)
10. frenetiskt tuggar 4 tuggummin samtidigt för att kopensera din bristande fräschör (1 p)
11. vill slå dig själv i huvudet med handväskan då du inser att du gjort precis samma sak flera helger i rad (2 p)
12. får baksmälla först runt middagstid följande dag (2 p)

0-8 poäng
Ledsen, men dina kvaliteter som hemsläp är inte speciellt många. Studera dina singelvänninor ingående, eller sätt dig helt enkelt med kikare och en latte på stureplan en lördagsförmiddag runt 11-12, så finns hopp om att du tar dig.

9-15 poäng
Du har koll på vad som gäller och lyckas för det mesta pricka in de viktigaste punkterna på hemsläpslistan. Självklart finns det saker att förbättra. Tänk på att absolut inte vara förberedd på något och aldrig ha en aning om var kvällen kommer sluta, på så vis kammar du lätt hem poäng på punkt 7, 8 och 9. Bra jobbat.

16-20 poäng
Grattis, du är ett fulländat hemsläp! Dina vänner förvånas gång på gång av hur du men sån precision kan pricka in så många av punkterna, dessutom har du för alltid främlingarna på stans respekt och beundran.





Härligt med lite konkurrens!


Ibland kan man undra vem som är blondast av mig och J egentilgen.

Lördag förmiddag;
Oscar: Matade han hästen igår?
Jenny: Asså det skulle väl varit svårt!? Martin har inga hästar och Sandra är ju pälsdjursallergiker!




Jag får inte vara meeeed :(


På jobbet anas en ny trend. Det hela började med att Ericas mage då och då svullnade upp och hon mer eller mindre liknande ett sånt där hungrande barn i Afrika. Själv tyckte hon dock att hon såg gravid ut och började gå runt och puta med magen, klappa den och prata om (och med) den som "Olivia".

Av nån anledning började några av kollegorna ta efter detta. Om det på riktigt smittat av sig, eller om folk bara tycker att hon är ball går inte riktigt att fastslå. En möjlighet är såklart även att folk tycker det är skönt att slippa hålla in magen.

Inte allt för sällan hör man nu informativa utrop som exempelvis "idag är den ungefär 5 månader" och "jag lovar, den sparkar!". Jag har dessvärre ännu inte lyckats puta med magen så mycket som det krävs för att komma med i gravidklubben.

Igår stog jag dock framför spegel och tyckte att jag var på god väg. Glad och förväntansfull sprang jag in till Erica, Jessica och Jenny, av bröt dem i vad de nu höll på med och tillkänna gav stolt "Jag har också en!". Mitt uttalande följdes av en beklämd tystnad. Den som bröt tystnaden var Jessica, som tittade misstroget på mig och sa "Du, du vet att det är dina höftben du står och klappar va? Kom tillbaka när du har ngt att komma med."

Jag är så dissad. Och UTANFÖR.





Veckans nyupptäckt är...


.. faxen! Aldrig hade jag kunnat ana hur spännande en fax kan vara. Medan det känns aningen förlegat att skicka "privata meddelanden" med företagets e-mail är det oanat kul att skicka dem med fax. Risken att bli upptäckt är mycket större, vilket gör det hela mycket, mycket roligare.

image136

Något senare fick jag svar, vilket tyvärr inte jag, utan min chef blev först att upptäcka. "Vad i helvete?!" hörde jag borta från faxen och insåg att det är tur att jag redan sagt upp mig.

image137




One love(ly moment)


Ögonblicket när Carola insåg att hon inte gick till vidare till final var magiskt. Min lycka (genuin lycka, inte ens skadeglädje) var bortom allt som går att beskriva med ord. Jag kommer att skratta inombords länge åt det här. Mycket, mycket länge.




Och nu har jag hicka!


Fick hjälp av sofie att sammanfatta gårdagskvällen. Det hon missade var melodifestival och Rockband hos Martin. Annars lyckades hon väldigt bra.


Blev dessvärre tvungen att ta bort den fina filmen, eftersom Sofie tyckte att den var för pinsam. Hur hon kan tycka att filmen från i somras med chokladtårtan däremot går an fattar jag inte. Men iaf, jag klipper om den lite. Orginalet finns såklart kvar på min mobil. För alltid.





Cakegirl ^-^


Planeringen inför  en eventuell "Helginvasion av Båstad nr2" är i full gång. Jag och Jenny har hittills hunnit disskutera både transportmedel, vikten av att packa lätt samt eventuella födelsedagspresenter.

Müller var på förslag ett tag. Som present alltså. Vi hade tänkt oss en jättestor tårta från vilken hon ska hoppa fram med volymiöst hårsvall och raffset. Att jag kan berätta det här beror på att det tyvärr visade sig vara icke genomförbart. Googlade på "stora tårtor" men fick inga bra träffar. "Tårtor för stora" var det närmaste jag lyckades komma men det skulle inte ens gå in en dvärg i en sån tårta.


image135




You overachieving ass!


I min familj är vi ganska sparsamma med komplimanger, åtminstone oss syskon emellan. Risken är stor att man drabbas av övermod, blir obotligt egenkär och allmänt jobbig att tas med om man komplimeras för ofta. Detta innebär att vi, de få gånger vi känner oss tvugna att utdela en komplimang, gör det på diverse olika sätt som indikerar att vi inte alls menar vad vi säger. Trots att vi såklart gör det.. 

Idag uppfanns dock en ny komplimang-variant. Min lillasyster ville nämligen att jag skulle hjälpa henne med en skoluppgift. Men det visade sig sen att hon hade tänkt att jag skulle skriva den från scratch åt henne. Detta vägrade jag såklart och krävde istället att hon skulle börja själv. 

Resultatet blev en rosenrasande och emormt frustrerad pre-tonåring. Hon öste skällsord över mig, kallade mig präktig (och en del andra ord som hon inte ens visste hur de skulle användas) och avsultade med att surt skrika "och bara för att du är överbegåvad så behöver inte jag vara det!".

Det gjorde min dag.




Var är de franska brustabletterna?


Jag och Suz är bakis. Detta på grund av ett "mingel" på en av koncernens byråer, som inte alls var ett mingel utan en jättestor, galen fest med liveband, ett flertal fulla och dansande VDar, oväntat kollegehångel, vilt raggande och alldeles för många boxar vin. Jag hade tänkt att göra det som en afterworkgrej och komma hem 8-9 nån gång. Det hände alltså inte.

Suz, min kära och coola jobbarkompis (som enligt Jane ser ut som 30-35, men i själva verket är lite äldre än så och har en dotter i min ålder), förvånade alla med att släppa ut sitt inre partydjur. Efter samtalet från sin dotter, där Fixie deklarerade att hon gjort sin egen middag och att Suz inte behövde komma hem och laga den åt henne, sa Suz lyckligt "Jahapp! Då blir det ett glas till!" (läs 7 glas till).

Nu har vi alltså tagit varsin alvedon och tycker synd om oss själva. Dom andra torrbollarna på ekonomiavdelningen säger att vi får stå vårat kast, men jag vet att dom bara är avundsjuka, för jag och Suz hade roligast!

För att göra mig själv på lite bättre humör tänkte jag gå ner och se hur folket på NMW mår. De bör nämligen, logiskt sett, må lite värre än jag och Suz.