Svårt att fatta att det gått fyra månader sen jag lämnade Ames och möjligheternas land för Stockholm. Inte för att Stockholm på något vis suger. Inte alls. Men Ames och college kommer alltid att vara Ames och college (och bardisksdans, 1dollar drinks, öl ur plastmuggar, beer pong och football).

Minst av allt saknar jag mitt dorm room. Med heltäckningsmatta, hål i väggen in till grannen och härliga furumöbler gav det inte någon direkt lyxig vibe.. Men all dess oelegans vägdes upp av människorna som hörde till det. Så sjukt fina.

Lindell, min soulmate från Australien, saknar jag varje dag och kan inte vänta tills jag får se henne igen. Men det var fint att komma hem också. Lite högre levnadsstandard och jag Älskade min svengelska de första dagarna.

Jag "missade alla mina vänner så mycket", jag refererade till kurser och lektioner som "klasser" och bäst blev det så klart när jag kombinerade allt och sa "jag missar verkligen inte min konduktör i körklassen, hon var läskig".. Conductor=konduktör. Inga konstigheter.