Min mammas kommentarer är ibland otroliga. Oftast handlar det mest om stökiga rum, hundar som behöver rastas och bristande respekt, men då och då kommer det grejer som man undrar om man verkligen hörde.

Typ som när hon tittade allvarligt på mig och sa "Sandra, du måste se till att Eric (min då 15åriga bror) dricker med dej ibland. Jag vågar inte släppa ut honom, han blir fnittrig av en cider!", eller när hon lugnade mig inför mitt teoriprov med "Hälften av Sveriges befolkning är sossar. Dom måste också få ta körkort". 

Idag vid middagen, på tal om ingenting, säger hon "Jag tycker att det är underbart att killar har börjat sminka sig" varpå hela familjen chokerade stirrar på henne och undrar vad felet är. Hon fortsätter med "Ja, för om vi ändå ska ha ett jämnlikt samhälle så är det väl på tiden! Eller? Så om du inte köper en concealer snart så slutar jag sminka mej!". Pappa såg lagom nöjd ut.

Något senare diskuterar hon de breda rumpor som florerar i den Sunnegårdhska släkten (dvs pappas sida).
Jag: Ja, min rumpa är också bred.
Mamma: Nja lilla du, du har en bit kvar dit. Något gott fick du av mig.
Jag: Kan jag få en tomat?
(Mamma kastar en tomat över bordet ner i mitt knä)
Mamma: Varsågod! Du ser ju, tomat - gott.

Tack mamma.