Passar på att önska alla en GOD JUL med ett fint klipp som min syrra visade mig i går.

julpuss!

Igår var det julmys på The Little Gym (det är inte ett litet gym, det är ett gym för barn). Folket är spritt srångandes galna.

Precis som vanligt var favoritämnen runt middagsbordet komplikationer vid förlossningar, ömma bröstvårtor och bajs. Utrop som "jag sprack fan upp till nacken!" eller "äsch, andra ungen var mer som att bajsa ut" var allt annat än ovanliga. I alla andra sällskap hade jag blivit mycket förlägen, äcklad och skämts.

Förutom föda-barn-relaterade topics delade Anna med sig av en toalettincident från början av veckan. Hon hade suttit på toa på gymmet, öppnat dörren och frågat Karin om hon hade några tamponger. När Karin sa nej, ropade Peter, (vår 40+ chef) "Anna, det finns blöjor i receptionen!".

Tove erkände att hon ser sig själv som 20, inte som den 30nånting åriga 2-barnsmamman hon är. Helt plötsligt får hennes förkärlek för pelarna i gymmet, som hon med jämna mellanrum använder som strippstänger, en förklaring. Typ.

När vi skulle gå kysste Peter (chefen) Jenny på halsen. Det beskriver ungefär hur glad i hatten han var. En chockad jenny sa efteråt "jag tror att han siktade på kinden!"

Ja, nu var det ett tag sen! Paris behövde helt enkelt smälta lite innan jag kunde sätta mig ner och dikta ner något vackert om våran tokiga resa. Dessutom skrev jag av mig det mest akuta på Team24s  gruppsida på facebook.

Det hela började bra med en idolkväll hos mig. Något splittrade meningar om Maries vinst var det. Men vi hade mysigt ändå. Tyvärr försenade mitt hårplatteri våran sänggång.

Klockan 03.30 gick vi upp, efter knappa 4 timmars sömn, och gav oss ut i mörkret mot Skavsta, inklämda i jennys lilla Golf. Förutom lite möss på flygplatsen gick allt oväntat smidigt och jag var förvånad över hur pass odåliga Ryanair var. Speciellt gillade vi Arthur. Och hans galet synkade säkerhets demo.

Väl framme i Paris gav vi oss genast in i en koffeintablett-jakt. Men trots att det ligger pharmacies precis överallt visade det sig vara svårt. När vi tillslut frågade personalen trodde dom att vi försökte få tag på kokain. Inte bra. Tillslut fick vi ett rör brustabletter med c-vitamin, koffein och ngn läskig kemikal.

Dagen fylldes av en massa shopping, regn, fikor och promenad. Vid middagsdags satte vi oss på en bar och beställde Mojitos, som dessvärre bara smakade rom (det var förövrigt här någon skrek "äsch, sug och svälj!" varpå Sofie M. försökte upprepa frasen men istället sa "sug och sälj". Det förklarar varför hon är så insatt i det där med eskortbusiness).

Jenny fick en snillerblixt och hämtade ett rör med socker och blandade i. En efter en följde vi hennes exempel, vilket resulterade i att bartendernt tillslut kom och ställde hela skålen med socker på vårat bord.

Middag åt vi på en mysig restaurang där Jenny avslöjade att hon blev tillverkad en Jul. Jag började spekulera i när jag kom till, men sorgligt nog är jag helt enkelt bara ett random fuck. Något jag upprört konstaterade, ganska högt, flera gånger. Tänkte inte på att "random fuck" är universiellt och att folket runt omkring faktiskt fattade vad jag satt och sa.

I avsaknad av ett hotellrum och framför allt ett badrum gjorde vi oss iordning för kvällen på en halvsunkig bar. Vet inte riktigt hur bra det var, vi drack medan vi höll på och hade redan hunnit dricka en hel del innan vi började. Ljuset var inte det bästa för den delen heller. En eller till och med fem Bridget Jones känndes nära.

Hamnade tillslut på Showcase som ligger fint under Pont Alexandre III (en stoor bro över siene) där musiken var galen. Franska människor försöker se snygga ut samtidigt som de dansar. Allmänt känt är att fransmän inte är snygga, katastrofalt nog kan de heller inte dansa. Vi såg några sällskap som såg normala ut. De visade sig självklart vara Svenskar.

Kallt blev det när vi fram emot 5 gick tillbaka till bussen. Jag frös ända in i märgen men kunde inte låta bli att stanna och fota Ducati butiken. Har nog aldrig sovit så gott på ett snabbmatsrestaurangbord som jag gjorde sen på flygplatsen.

Grym resa, grymt sällskap! Nästa blir London i jan/feb.

Okej, känner att jag måste skriva ett till inlägg. Det förra var lite väl pessimistiskt.

Vår Parisresa kommer bli GALEN! Blir jag Sofie R, Sofie M, Jenny R och Jenny S (suckers som inte har egna namn). Har precis köpt en väska för att få plats med eventuella inköp. Blir säkerligen den roligaste helgen på länge :)

Sofie R, den enda i gänget utan körkort, har lovat att agera underhållning för att hålla chauffören vaken. Bara en sån grej kan bli fantastisk. Jenny S har deklarerat att drinkhoreri är metoden som gäller och som det proffs hon är ska hon hålla en genomgång på flyget. Lilljenny har varit så taggad att hon ringt mig då och då bara för att prata av sig.

Jag har planerat allt i detalj. Att oroa mig lite över sånt här och planera mer än nödvändigt är lite av min grej. Efter det rätt så utförliga mailet jag skrev till deltagarna blev jag ganska mobbad. Men det är helt okej! Jag ska se till att vi glömmer personerna i fråga i Paris! Muahaha

Igår kom det en massa små knubbiga kuvert till kontoret. Jag blev självklart olidligt nyfiken, öppnade ett och kikade in. Till min stora förskräckelse innehöll kuvertet ett avhugget finger. Blodigt och med en benpipa utstickandes.

Jag slängde ifrån mig kuvertet, skrek lite och kände en våg av illamående komma över mig. När det hela lagt sig gick jag glatt runt och tvingade alla mina kollegor att uppleva samma sak som jag just gjort.

Det hela var någon slags reklam. För vad har jag ingen aning om. Men en sak är klar, fingret är utan tvekan det mest smaklösa jag sett på länge. Tänk om jag varit 65 och fått hjärtsnörp.

Jag hade planer på att hämnas, men tyvärr har städarna snott kuvertet så jag vet inte vilket företag det va som skickade ut skiten. Synd. Mycket synd. Död åt städarna. Dom har förutom keptomani en ritual som går ut på att stöka till på mitt skrivbord. Varje morgon när de varit i farten ser mitt skrivbord ut som min brors.